”Heaven’s Gate”, regisserad av Michael Cimino och släppt 1980, är en film som fortsätter att väcka debatt och fascinera filmkritiker och historiker. Med sitt episka omfång och sin ambition står filmen ut som en av de mest kontroversiella produktionerna i Hollywoods historia. Här utforskar vi dess skapande, dess mottagande vid utgivningen, samt dess långsiktiga påverkan på filmindustrin.
Bakgrund och produktion
”Heaven’s Gate” är en västern som baseras på den verkliga händelsen Johnson County War i Wyoming på 1890-talet, där en konflikt bröt ut mellan rika boskapsägare och invandrade bosättare. Michael Cimino, som kom från en framgångsrik regidebut med ”The Deer Hunter”, fick relativt fria händer med en enorm budget från United Artists för att förverkliga sin vision. Budgeten ballade ur och filmens kostnader skenade från inledande 11 miljoner dollar till över 44 miljoner, vilket vid den tiden var astronomiskt.
Premiären och mottagande
Vid sin premiär möttes ”Heaven’s Gate” av hård kritik. Filmen kritiserades för sin långa speltid (ursprungligen nästan fyra timmar), dess långsamma berättartempo, och vad många ansåg vara pretentiös och osammanhängande regi. Detta ledde till katastrofala biljettintäkter och en stor ekonomisk förlust för United Artists, vilket nästan ledde till bolagets konkurs.
Effekter på Hollywood
Efterdyningarna av ”Heaven’s Gate” ledde till en omprövning av hur Hollywood-studior hanterade stora produktioner. Filmen blev en varningssignal om riskerna med att ge regissörer obegränsad kreativ kontroll, och bidrog till en stramare kontroll över stora budgetar och projekt. Denna förändring markerade slutet på en era i Hollywood där den så kallade ”director’s cinema” dominerade och öppnade upp för mer kommersiellt drivna projekt.
Omprövning och nyvärdering
Med tiden har dock ”Heaven’s Gate” omvärderats av många filmkritiker och historiker. Det som en gång ansågs vara ett pompöst misslyckande har för vissa blivit en förlorad klassiker, prisad för sin visuella stil och ambition. Denna omprövning belyser hur filmen, trots sina initiala svårigheter, har en konstnärlig kvalitet som förtjänar uppmärksamhet.
”Heaven’s Gate” är en lärobok i filmproduktion, ett exempel på riskerna med okontrollerade kreativa företag, och ett bevis på hur historiens dom kan förändras över tid. Den är en påminnelse om både de faror och möjligheter som filmmediet erbjuder. För den som är intresserad av filmhistoria erbjuder ”Heaven’s Gate” en fascinerande inblick i en av de mest tumultartade perioderna i Hollywoods historia.
Rollista för Heaven’s Gate
- Kris Kristofferson – Averill
- Christopher Walken – Champion
- John Hurt – Irvine
- Sam Waterston – Canton
- Brad Dourif – Mr Eggleston
- Isabelle Huppert – Ella
- Joseph Cotten – rektorn, teologie doktor
- Jeff Bridges – John H Bridges
- Roseanne Vela – den vackra flickan
- Ronnie Hawkins – Wolcott
- Geoffrey Lewis – trappern
- Paul Koslo – borgmästare Lezak
- Richard Masur – Cully
- Mary Catherine Wright – Nell
- Nicholas Woodeson – den lille mannen
- Stefan Shcherby – den store mannen
- Waldemar Kalinowski – fotografen
- Terry O’Quinn – kapten Minardi
- John Conley – Morrison
- Margaret Benczak – Mrs Eggleston
- James Knobeloch – Kopestonsky
- Erika Petersen – Mrs Kopestonsky
- Robin Bartlett – Mrs Lezak
- Tom Noonan – Jake
- Marat Yusim – ryske köpmannen
- Aivars Smits – Mr Kovach
- Gordana Rashovich – Mrs Kovach
- Jarlath Conroy – legoknekten i nya kostymen
- Allen Keller – Dudley
- Caroline Kava – Stefka
- Mady Kaplan – Kathia
- Anna Levine – lilla Dot
- Pat Hodges – Jessie
- Mickey Rourke – Nick Ray
- Kevin McClarnon – Arapaho Brown
- Kai Wulff – tyske köpmannen
- Steve Majstororvic – tjeckiske köpmannen
- Gabriel Walsh – Zindels notarie
- Norton Buffalo – en menig
- Jack Blessing – immigrantpojken
- Jerry Sullivan – Wyomings guvernör
- Jerry McGee
- Cleve Dupin
- Stephen Bruton
- Sean Hopper
- David Mansfield
- T-Bone Burnett – Heaven’s Gate-bandet
- David Cass – mustaschprydde legoknekten
- Paul D’Amato – skäggige legoknekten
- Peter Osusky – Peter